Hogwarts school of Prayer and Miracles??

Syrran visade mig i fredags en grej som, ska vi säga, fick mig att bli en aning upprörd samtidigt som jag verkligen inte förstår grejen med fantasi.

Jag talar om Harry Potter. Det finns kritiker som påstått att HP böckerna skulle vara "onda" och allmänt dåliga för barn. Varför? Jo för att de uppmuntrar till "våldsamt beteende", så att säga, att barnen inte ska tro på häxkonster och att det skulle vara okej att bryta mot skolans regelverk. Jag vill då påpeka att man inte heller då ska sätta barn framför sciens-fiction heller för att det skulle vara onaturligt.
Men böcker är också böcker, ett ställe att fly till när verkligheten inte är lika rolig och ett ställe där man kan låta fantasin flöda och sprudla.

Men det tyckte tydligen inte en människa i USA, (jag antar att den här människan är från usa och strikt troende). Jag är för att alla människor ska få tro på vad dem vill men i just det här fallet tycker jag att det är lite väl över gränsen.

Den här personen har skrivit om HP till en väldigt troende perspektiv. Det heter inte längre "Hogwarts skola för häxkonster och trolldom" utan "Hogwarts skola för böner och mirakel". De fyra elevhemmen är olika inriktningar inom kristendomen och Voldemort är en ateist som vill förbjuda religionsfrihet. Dumbledore och McGonagall är gifta och deras dotter är Hermione. (Dumbledore är ju gay i böckerna, McGonagall lärare och Hermiones föräldrar mugglare... vilket ju skulle vara helt fel i denna berättelse).
Morbror Vernon och Moster Petunia är ateister och Moster Petunia är karriärkvinna och beskrivs manligt och utan smink medan Hermione alltid beskrivs som flickig och vacker. Alla troende män beskrivs som robusta med stort skägg och vänliga ögon och allt de säger säger de vist.

Allt gör mig bara så frustrerad och detta skrev en människa för att hennes barn ville läsa HP och hon tyckte att det var för riskabelt så att de inte skulle ägna sig åt häxerier...

Jag vill bara säga till folk, gå in och läs första kapitlet...: https://www.fanfiction.net/s/10644439/1/Hogwarts-School-of-Prayer-and-Miracles

Crossfire

Så här på hösten, närmare vintern, har jag börjat bekanta mig med en envis och beslutsam, störande och fruktansvärt fräck man på steroider värre än Christian Grey.

Nämligen Gideon Cross.

För alla som inte vet vem Gideon Cross är: Den kontrollerande mannen i Crossfire-serien (Blottad-serien på svenska) som ska förföra bokens "oskyldiga" flicka Eva... Och där såg jag genast alldeles för många likheter med fifty...
Alltså en till erotisk bok -.-'

Jag och Sara har nu tagit oss igenom de första fyra kapitlen. Det tog oss tre veckor att komma till skott och läsa de två första. När jag öppnade boken kände jag bara att "Vad fan är det jag läser".
Hur som helst, det känns lite lättare när man kommit en bit.

Men alltså, frågan är om den här inte är sämre än Fifty??

Det där med att följa bloggar

Det har aldrig riktigt varit min grej att följa bloggar och diverse annat. Jag följer mina vänner och det räcker nästan. Jag antar att jag inte riktigt har det intresset.
De senaste dagarna har jag i alla fall klickat runt på Instagram och kommit över ett par konton jag bestämde mig för att följa (vi får se hur länge det håller i sig), mest inspiration till mitt skrivande och mina naglar.

Men, igår ramlade jag över en sjukt mysig bakblogg, passionforbaking.com! Skriven av en norska som just nu jobbar med en bröllopsbok. Klart värt ett besök!



Besök passionforbaking.com

Min morotsmarmelad

Jag tänkte att jag skulle vara lite huslig i December och förbereda inför jul.

Igår han jag fålla och hänga upp julgardiner i köket och i helgen kokade jag en julig morotsmarmelad. Jag mixade lite olika recept eftersom inget verkade uppfylla mina krav och tänkte att jag skulle dela med mig.


Min Morotsmarmelad

500 g morötter
1 citron
1 apelsin
3 cm färsk ingefära
1 kanelstång
2-3 stjärnanisar

500 g syltsocker
4 dl vatten

Skala och finriv morötterna. Riv skal och pressa juicen från citronen och apelsinen. Skala och finriv ingefäran.
Blanda alla ingredienser i en kastrull och koka upp. Låt koka på medelhög värme 20-30 minuter, rör då och då.
Häll upp på väl rengjorda burkar, stoppa gärna med kryddorna och förslut genast.

En gnutta sanning

Just nu är livet hårt, eller... motsträvigt kanske.
Jag brukar tänka att folk är för klena för dagens samhälle. Jag brukar tänka att livet inte är lätt och inte roligt. Livet är tråkigt och alldeles för ensidigt.
Det kvittar vem du är. Du måste fortfarande gå till jobbet måndag till fredag. Du måste fortfarande laga mat på kvällarna. Du måste fortfarande städa, tvätta och göra alla de där sakerna som måste göras. Vad du sedan gör där emellan är det som gör livet värt att leva.

Just den där utfyllnaden känns inte rolig just nu, det har den inte gjort på ett tag. Om sanningen ska fram så känns det förjävligt, men jag pratar inte om det, jag vill helst inte tänka på det.
Just nu försöker jag fylla den tiden med vänner, Tokio Hotel, tatueringsplaner och förberedelser inför jul.
Jag vet inte om det där sista, om julen, egentligen hjälper mig.
Just nu försöker jag köpa mig glädje, men att spendera mer pengar än man får in har aldrig slutat bra för någon. På min nästa inkomstdag måste jag köpa julklappar vilket inte hjälper mig. Jag måste skärpa mig efter jul.

Förhoppningsvis får jag annat att tänka på i januari. Jag har sökt 10 utbildningar och hoppas att jag kommer in. Jag i desperat behov att få göra något nu.