Femtio nyanser av mörker: Kapitel 19-20

Saras kommentarer:

Christian dog inte och vi är alla nu mycket ledsna.

Hela den här dagens kapitel börjar med att Ana, Kate och Christians familj sitter och sörjer över att han ännu inte har hittats. Mrs Jones är också där men hon sitter troligen inne på arbetsförmedlingen och kollar över listan på lediga jobb. Vi får här veta att Christian har varit försvunnen i åtta timmar nu och att man har gett upp att leta efter honom. Bullshit! Christian Grey har blivit etablerad som en stor företagare i den här världen och äger flera företag utan att behöva svara för en ledning. Om man ska gå med på allt det där måste man också erkänna att Christian Grey är med och påverkar ekonomin ganska stort i det där landet, ungefär som Volvo och Saab gjorde i Sverige med den ända skillnaden att Christian jobbar med … någonting annat … något som är miljövänligt … och som ska ta bort och bota världssvälten, cancer och AIDS på samma gång. Det man ska ha fått ut genom det hela är att Christian är Gud när det kommer till allt han gör. Då han är så viktig så skulle ingen sluta leta efter honom efter bara åtta timmar. Det är tyvärr ännu en del av ekonomiklyftorna, när någonting händer med dig och du har pengar så kommer fler människor att leta efter dig. Även om du är Christian Grey. I det här fallet kan man till och med säga: speciellt om du är Christian Grey. Det finns ingen riktig meningen med att ta med att han varit borta åtta timmar, skulle det inte ha varit bättre om han varit borta i flera dagar? Det här är en bok som samlar på bihandlingar och sedan uträttar dem på ett sätt som bara såpoperor brukar göra annars, så varför är inte Christians försvinnande mer dramatiskt? Varför är han inte borta i flera dagar och så fick vi följa Anas desperata jakt för att försöka hitta honom eller försöka komma på hur hon ska kunna leva nu när hennes kärlek kanske är död. Men det hade lett till att James hade varit tvungen att skriva om känslor, någonting som inte är hennes starka sida.

Jag har skrivit innan om att Ana inte hade någon reaktion när hon nästan blev våldtagen och jag skrev att det trots allt var en helt okej reaktion då chocken kan leda till det. Men det känns inte lika vettigt nu när hon bara sitter där och stirrar rakt framför sig när hennes pojkvän kanske är död. Det måste finnas en gräns för hur lite man kan visa att man bryr sig om sådana här saker innan man anses vara lite fel i huvudet. Det skulle inte ens vara så illa om inte Ana sitter och tittar på Christians mamma och syster och kommenterar hur de gråter och verkar så uppskakade över det hela, medan Ana inte kan känna någonting för hon bryr sig så mycket. Det är nästan som hon ser ner lite på dem för att de inte är på samma emotionella plan som henne och alla ettåringar i världen.

Christian överlever i alla fall olyckan genom att han är den som landar den brinnande helikoptern och han behandlas som en hjälte och allting är väldigt underbart och fint. Och som toppen på detta berg av lyckorus så säger även Ana ja till Christians frieri. Ana har sedan en lite tankar om hon nu kommer få leva med att människor tror att hon gifte sig med Christian för hans pengar. Jag har svårt att tro hur någon ska kunna tro någonting annat i det här fallet. Ana får en befordran på sitt jobb som hennes pojkvän har köpt upp, hennes pojkvän tar ständigt med henne på flyg- och båtturer, han har köpt henne två bilar och första upplagor av böcker. För att inte tala om de lägenheter som Ana bott i tillsammans med Kate och som verkar ha kommit undan med att bo i nästan helt gratis eller i alla fall väldigt billigt. Så är det så konstigt att man tänker sig att en del av Anas beslut att tacka ja beror på att Christian är rik som ett troll? Hon vill så gärna framställas som att så inte är fallet men Christian skulle räknas som nästan kriminell om han inte haft alla de där pengarna när han tycker om att hänga upp flickor i taket. Och man måste väl också erkänna att Christians pengar är det ända som är bra med honom? Speciellt för Ana som har studielån.


Mina kommentarer:

Så Christan försvinner och hans helikopter är borta. Okej, här kan jag inte annat än att hålla med att vem som helst skulle bli orolig och hysterisk när någon varit borta i åtta timmar. Dessvärre vet jag också att mobiltelefoner har sämst batteri om man använder dem mycket, och Christan är en man som använder sin mobiltelefon flitigt. Jag känner att jag inte har mycket att komma med här.

Ana svara på Christians frieri. Som vi nu alla vet vid det här laget så hade hon bestämt sig redan dagen efter (eller var det två dagar?) att svara ja. Vilket är helt befängt eftersom Christian nämnde för bara ett par kapitel sedan att det inte var konstigt om Ana inte ville flytta in eftersom de inte känner varandra.

Och där kommer vi till poängen. De båda hävdar att de inte känner varandra, ändå tittar Christan på hus åt dem båda och Ana godkänner att ingå äktenskap. Var tog all världens vätt vägen? De har bara känt varandra i max tre månader och under den tiden har Christian tvingat på Ana BDSM och Ana har varit på rosa moln och varit naiv och uppblåst. Eftersom Christian inte berättar något om sig själv… NU SLOG DET MIG! Har de senaste kapitlen där Christan pressat ur sig information om sig själv, varit någon slags ursäkt för att de ska gifta sig så tidigt i deras förhållande?

Angående frieriet verkar inte heller Ana förstå varför Christan låter skeptisk när han frågar om hon vill gifta sig med honom efter att Ana har givit honom nyckelringen. Jag trodde att Ana precis varit hos Dr. Flynn som berättat att för henne att Christian tycker att han inte är älskvärd och att han inte förtjänar någon som älskar honom. Ana sitter och tänker på detta bara tre sidor tidigare då han kommer hem. Hur trög är Ana?

[Kapitel 17-18]