tisdag 14 juli 2015

Femtio nyanser av frihet: Kapitel 13-14

Saras kommentarer:

Genom Fifty-serien finns det inte mycket mångfald. Det är två mörkhyade karaktärer – Christians tränare som vi faktiskt aldrig får träffa mer än två sekunder i första kapitlet och receptionisten på SIP som inte gör mer än att berätta hur avundsjuk hon är på Anas liv. Det finns inte heller många fler sexualiteter representerade än heterosexualitet. Jo vänta, han som klipper håret på Ana är homosexuell för att han inte ska vara ett hot mot Christian. Men i det här kapitlet kommer det fram att Elliot (Christians bror) är bisexuell. Det är en uppfriskande fläkt men eftersom det faktiskt inte har någon påverkan på handlingen eller hur Elliots karaktär är beskriven så spelar det ingen roll. Det känns nästan som att James bara skrev honom så för att hon skulle kunna kliva upp på en egen piedestal och skrika i hög falsett: hur vågar ni komma här och säga att jag är emot homosexualitet? Huh? Jag har flera av mina karaktärer som är homosexuella! Jag tänker inte gå så långt som att säga att James är homofob, men jag tänker säga så mycket att jag inte tror att hon har speciellt höga tankar om någon annan sexualitet än den som är hetero. Det har skämtats om att Christian skulle vara homosexuell. Ana frågar det i första boken när hon intervjuar honom, hon använder de ryktena som ett vapen för att väja bort två flickor som trånade efter hans uppmärksamhet och just nu skojar de om det och Ana tänker (ordagrant) hur löjligt det vore om Christian vore bög. Ja, för det är ju absolut helt vansinnigt att få för sig att en snygg och rik man vore homosexuell. H-e-r-r-e-g-u-d.

Jag måste säga någonting om pengar igen. Ana köper en klänning för 850 dollar, ett par skor för 1000 dollar och ett litet skithalsband för bara 84 dollar. Omvandlat i vad dollarn står i till den svenska kronan idag så blir det 16 704 kronor. Ursäkta mig men vad är det här? Ana och hennes vänner (nåja) och Christian är i Aspen, och nu ska det villigt erkännas att jag aldrig har varit i Aspen så jag har inte stor koll på hur marknaden ser ut där uppe, men jag har svårt att se hur de säljer kläder och skor som är värda så mycket pengar. Jag kan tänka mig att de priserna finns i typ Milano. En av världens stora modestäder där designers tar hutlösa priser för sina kläder bara för att deras namn broderas in i sömmen, men i Aspen borde kanske hela kostnaden hamna på ungefär hälften? Detta har egentligen ingenting med kapitlet att göra, jag tyckte bara att det var intressant att James tog med riktiga nummer och nämnde priser istället för att bara beskriva ännu mer i detalj hur Ana köpte någonting (för det var superkul att läsa om, verkligen). Men det kan ju också vara så att James återigen ville visa att Ana och Christian har pengar. Ifall vid hade glömt.

Det kommer en scen i kapitel 14 när gruppen är ute och dansar och som många anser vara en scen som visar att Ana är en strong kvinnlig karaktär. Hon dansar nämligen och en man dyker upp bakom henne och dansar med henne, hon tror det är Christian, det är det inte och hon blir därför upprörd och slår till honom när han inte backar undan från henne. Det är absolut jättebra att Ana säger emot när hon står inför någonting som hon är obekväm med. Man tycker kanske att hon då borde begära skilsmässa men jag antar att man inte kan begära alldeles för mycket av den lilla idioten. Men på något sätt går hon istället tillbaka fem steg i kvinnofrågan genom att säga att orsaken till att hon främst inte är intresserad av hans pågående sexuella trakasserier är för att hon är gift. Någon annan äger henne redan. Och, jag
menar, även om hon och Christian inte varit gifta än så vore det kanske alldeles för jobbigt för henne att ha två trakasserier efter sig på samma gång.


Mina kommentarer:

Så Christan har ännu en gång förlorat omdömet genom att tappa självbehärskningen och starta ett slagsmål.
Vad var det om egentligen. Visa att Christan har aggressioner han inte längre kan ta ut i någon slags form av BDSM eller att verkligen inte har självbehärskning efter vad han gjorde i lekrummet? Tydligen har Christan både ADHD och Asberger - våldsam och kontrollbehov.
Såklart att de har en stuga i fjällen och såklart att Elliot ska fria till Kate, för dem har inte heller känt varandra i mer än tre månader! Är det ett sätt för James att få Ana och Christans förhållande att verka normalt?
Jag vet inte vad jag ska säga om de här kapitlen för de åker till fjällen och det händer inget! James lyckas få kapitlen att gå och få dem långa utan att det leder någon vart. Som Sara nämnde i förra boken är detta typiska fanfiction-kapitel utan någon som helst relevant handling. Det här är som sagt ändå en utgiven bok!
Någon som förvånar mig dock är varför Christan låter henne gå på krogen i en, för honom, alldeles för kort klänning och tillåter henne att dricka så mycket som hon gör. Kanske är det för att han kan ha koll på henne? Eller för att han inte vill verka jobbig och oresonlig för sina syskon som han inte kan straffa på något sätt. Det är bara för konstigt. För han blir ju förbannad när någon annan rör ”hans egendom”. Han är inte ens arg på henne. Och han är alltid arg på Ana, allt är alltid hennes fel. Så vad är grejen här?!

[Kapitel 11-12]

Inga kommentarer: