Idag verkar vara en sån där dag då alla bara går runt och avger en sån där trött suck som i "jag orkar inte mer, varför måste allt jävlas med mig" - suck. Såna dagar säger man inte speciellt mycket till varandra. Man blir bara irriterad på varandra för att den andra svarar lite halvsurt, fast man egentligen inte är sur utan bara trött på allt. Men det smittar av sig och i slutet på dagen går alla runt smått sura.
Har ni någonsin känt också att jobbiga saker bara byggs på hög, händelse efter händelse, det behöver inte vara något stort. Och till sist slutar det med att du kanske råkar sparka till en väska eller klanta till det och tornet bara rasar samman och man bryter ihop.
Det hände mig igår kväll och jag grät mig själv till sömns.
Mitt torn rasade samman för att det blev för högt och det inte orkade bära sig självt.
Dessutom saknar jag Fred, jag hoppas han kommer hem i slutet av nästa vecka.
2 kommentarer:
:(
Mitt torn är definitivt för högt snart också...
Biss, biss!
Både erki och jag ska hem över påsk och vi tycker att det var så längesen vi träffades. Skulle vi kanske kunna dra ihop en filmkväll hos Fred med alla gamla godingar? Känns som att det var alltför längesen vi sågs nu :)
Skicka en kommentar