Så!
Ska jag säga äntligen eller inte...?
Sara (som också har en recension) och jag har nu läst ut Fifty Shades of Grey eller Fifty Shades of Crap som jag läste någonstans.
Som så många andra trodde jag att denna bok skulle vara bra, genuint bra. Som så många andra, hade jag fel. Grymt fel.
Låt oss börja med det faktum att boken är en fanfiction på Twilight. Själv var jag inte en del i Twiligt-hysterin och har bara läst första och andra boken. Jag vill också påpeka att jag inte ha något emot fanfics, eftersom jag själv skriver och läser. Däremot förväntar jag mig att en publicerad bok ska ha bättre språk. Ska inte någon gå igenom den?
Det faktum att hon upprepar såg så många gånger gör att boken blir så förutsägbar och tråkig. Jag tänker på uttryck som "flinka fingrar", vilket störde mig enormt. Hur hon på samma sätt, varje gång, beskriver Anas orgasmer. Varje gång "rasar hon över kanten". Det måste finnas ett sätt att variera sitt skrivande.
Hur vida det gäller karaktärerna verkar hon inte kunna ge, för att stjäla uttrycket från Sara, tredimensionella bilder av Ana och Christian. Ana ska vara någon slags allt i allo människa som alla ska kunna identifiera sig med. Ändå har hon ett sätt att vara på: "hennes rappa tunga", till exempel. Eller sättet hon förhandlar eller att Christian alltid säger: "Det ligger något i det ni säger, miss Steele".
Något jag sedan inte förstår med Ana är hennes reaktion mot Christian. Vem skulle inte springa raka vägen därifrån bara av uttalandet av ett kontrakt. Varför söker han upp henne när han säger att han är farlig? Varför springer hon inte för brinnande livet från honom när hon börjar inse vad han sysslar med... Varför blir hon inte rädd?
Innan Ana träffade Christian var hon oskyldig som ett lamm. Hon hade inte varit full och inte haft sex. Hon jobbade, pluggade och var allmänt duktig och smart. Jag ställer mig frågan: Hur kan hon gå med på allt Christian vill när hon inte ens vet vad det handlar om, när hon inte ens haft sex? Borde hon inte undra över varför det är ett problem, en situation att hon är oskuld?
Något annat jag undrar över är hur hon går med på att förnedra sig så mycket som hon gör. Har hon aldrig varit i en sexuell situation borde hon väl vara lite avvaktande? Känner hon inte att hon borde ta det lugnt? Utforska situationen... Att hamna i sällskap med Christian Grey kändes inte som en hit precis.
Christian för övrigt verkar ha väldiga problem (något jag troligen kommer att få veta mer om i bok två och tre).
Den viktigaste frågan när det gäller Christian: Om han inte gillar att någon rör vid honom/tar på honom, hur kommer det så sig att han kan ha sex? Är inte sex den största beröringen man kan åstadkomma? Hur klarar han av det?
Något som också är fascinerande är hur pass många kvinnor han har haft.
Christian är 27 år, right? Och han var med Mrs Robinson... jag kan inte dra mig till minnes att jag fått reda på hur många år de höll ihop men som det låter verkade det vara ett par år i alla fall... (Fick just reda på att det var 6 år) Hur hann han med 15 kvinnor om han var med henne i sex år? Vilket gör att vi får 6 år över. Vilket betyder att han var med 15 kvinnor på sex år. Det är inte ens en per halvår! Hur har han däremellan skapat sitt eget företag och vara VD på det samtidigt som han har flyglicenser mm. När gick han i skolan? Gick han i skolan?
Även detta är ett enligt mig ett grovt hål i hela berättelsen och syftar endast tillbaka på att detta är en fanfic där hon har utgått från att mannen är vampyr: Edward Cullen.
På slutet, ett par småsaker:
Fortfarande, vad är grejen med inre gudinnan och det undermedvetna?
Sedan när började hon kalla honom "Femti"? Det låter bara sjukt löjligt.
Vad är det med hans hår? Varför måste han dra handen genom det? Är det ett sett för Ana att veta när han är frustrerad... varje gång känns det som han kommer att explodera...
Gick inte den här boken ut på BDSM? Varför är de i "lekrummet" endast tre gånger om det är så?
Det var då ett jävla tjat om detta kontrakt! Skriver hon på, nej! Var det ett sätt att fylla ut boken på?
Jag förstår inte heller hur detta kan ses som romantiskt och oemotståndligt. Var finns respekten för sin partner och var finns respekten i att, i detta fall, existera på lika villkor? Vem skulle inte känna sig som, mer eller mindre, en hora eller prostituerad när man blir tilldelad saker hela tiden? Jag menar kom igen... Bilen, datorn och telefonen...
Till sist men inte minst måste jag faktiskt ge E.L James lite cred för de fyndiga ämnena i mailen de skickar till varandra. Dock är det det enda som över huvud taget får någon bra feedback från mig.
2 kommentarer:
att någon på allvar kan ta den här boken på allvar eller komma ur den med sin mentala status intakt var sjuk till att börja med. jag är därför så otroligt lättad att vi båda två avskyr den som pesten
jag tror btw jag kommer göra dig väldigt lycklig när jag säger att den inre gudinnan har fått en egen bok :P
Skicka en kommentar