För dyrt!

Än en gång stör jag mig.
Stör mig på pris och utbud, och på mig själv.

Igår var jag i Linköping och jag tvingades köpa en bh för över 800 kronor.
Jag skämtar inte med 800 och det var inte för att jag är ett märkesfreak som inte kan nöja mig med något vanligt.
Nej, jag skulle vara superglad om jag fick betala 300 kronor för en bh och för en gångs skull kanske man kunde köpa till trosor så att det matchade. Vore inte det kul? Eller kunna ha en rolig och snygg istället för en så tantig att man inte känner sig snygg i den.

Återigen nej! Jag är trött på att få betala så mycket pengar bara för att min storlek är udda. Jag har inte ens ett val. Jag kan inte ens handla i en vanlig butik och går jag till en underklädesbutik har de ytterst få som passar. Därav inget val. Just nu gillar jag inte mina så kallade bröst...

En liten utflykt

Underbara helg med fint väder! Jag älskar när man märker att man börjar bli brunare. Man känner sig så himla mycket fräschare!

Igår spenderade jag lite tid med mami på stan innan jag tillslut åkte hem för att lägga mig på gräsmattan och stekas av solen och lyssna på musik. (Min I-pod behöver en rejäl make-over)

Idag blev det en utflykt till Mantorp med mamma och pappa för att efter det återigen lägga sig på gräsmattan. Jag älskar att fördriva tiden på ingenting i trädgården tillsammans med lite musik.

Både under lördagen och söndagen in handlades det en del kläder trotts att det kom hem ett stort paket från Halens.se i torsdags. Idag blev det en väska, en kavaj och en t-shirt. Igår ytterligare en kavaj, en skjorta och ett linne. (Det kanske kommer bilder)
Jag borde inte handla så mycket, kanske är det ett sätt att få känna lite glädje för en kort stund.

Fifty Shades of Grey: En minirecention

Jag har börjat läsa Fifty Shades of Grey... och jag är halvvägs igenom. Tillsammans med Sara, försöker vi nu ta oss igenom denna fantastiskt DÅLIGA bok.

Till att börja med: det är första boken vi talar om här.

Jag trodde, handen på hjärtat, att jag skulle tycka den var bra. (I ärlighetens namn igen, jag gillar sex och den lilla överdoserade människan som alltid misstolkar allt...) Jag har inte läst många böcker i mitt liv men tydligen tillräckligt många för att SE att det här inte är en bra skriven bok.

För att börja med språket. Översättningen kanske gör en del av det dåliga med det men det GÅR att göra en bra översättning! Det görs i princip varje dag, egentligen skulle inte det kunna vara ett skäl för det dåliga språket. I övrigt låter inte denna bok seriös när man läser den, dessutom gillar inte jag jag-forms grejen. Varför skriver man en bok i jag-form? För att läsaren ska känna att det verkligen ÄR jag? Går det inte lika bra med tredje person?

Sedan när behövde man beskriva Christians utseende på VARJE sida...? Jag säger som Sara: "Vi glömde liksom inte bort det från förra sidan...". Hur som helst verkar beskrivningen av utseendet vara en utfyllnad vid varje sida eller tanke... hade hon brist på idéer? Varje gång Christians hår nämns får jag dessutom en bild av Justin Timberlake framför mig. Inte så roande.

Allt ska alltid beskrivas i minsta detalj. Inget utrymme lämnas för egna tankar och idéer eller frågor.
Något som sedan frustrerar mig: Varför envisas hon med att träffa honom?! (Jag har tjuvläst lite längre fram) och undrar varför man utsätter sig för sådan förnedring... Ana tänker förvisso själv i dessa banor men i alla fall. Dessutom blir hon förbannad på honom hela tiden... Varför går hon inte!

Och sedan när fick hon diagnosen personlighetsstörning?! Man har inte ett jag, ett undermedvetet och en inre gudinna... Vad är det här med inre gudinna egentligen? (det får mig att tänka på antiken).
Jag tror på ett jag...(det är ju jag liksom) och ett undermedvetet (som kan nå oss i ett medvetslöst tillstånd, typ sömn) men den inre gudinnan... är det något slags sätt att stärka Anas självkänsla?

Till slut undrar jag hur det kan vara så här tråkigt att läsa om sex?! Man blir inte ens LITE upphetsad... och till detta vill jag tillägga att till och med jag anser MIG skriva bättre än hon gör!

Jag skulle kunna skriva lite till här men det blir så himla långt!
Följ istället Sara på hennes twitter: spokfarare, där hon lägger upp kommentarer vartefter vi kommer vidare i boken och småskratta åt de uppenbara kommentarerna som definierar boken!

Expeditionen: Min kärlekshistoria av Bea Uusma

Förra veckan läste jag ut Expiditionen: Min kärlekshistoria av Bea Uusma.

Jag fick höra talas om den första gången på tv:n när hon gjorde ett framträdande med boken. Jag tänkte inte så mycket på det då men tänkte att det var intressant. Som vanligt rann det ur fingrarna och jag brydde mig inte så mycket om det... TILLS... Den förbannade boken började följa efter mig! Jag hörde om den alldeles för många gånger för att det skulle vara en slump...

I alla fall, mamma började tjata på mig att lyssna på den. Egentligen hade jag ingen lust och klagade över att jag inte fick med bilderna i den om jag lyssnade. Då köpte min snälla mor hem den istället till mig.

Hur som helst. En lättläst bok med massa fakta. Den var intressant, strukturerad och välgjord. Rekommenderas att läsa faktiskt. Hon har gått in fullständigt för att ta reda på sanningen om expeditionen. Hon ger sig aldrig och återvänder till Vitön 3 gånger i hopp om att få gå iland.
Väl värd att läsa!

Tokio Hotel Teaser Trailer 2014

När jag såg den här förra veckan... Det var som att resa tillbaka i tiden!
Jag kände mig som 17 igen, mitt hjärta slog så hårt att det skulle kunna hoppat ur bröstet på mig och fnittret kunde jag knappt kväva...
(Jag älskar deras skratt!)

Sveriges Yngsta Mästerkock

Igår började Sveriges Yngsta Mästerkock.
Tittade ni?

Jag har följt den Australiensiska versionen av det tidigare på TLC.
Och! Jag kan aldrig sluta bräckas av hur dålig man känner sig när man tittar på det.
Jag kan för mitt liv inte förstå hur små 8-12 åringar kan laga mat så som de gör! Eller slänger sig med ord jag inte kunde när jag var 10 år... Förvisso fick jag MVG i hemkunskap... men då var jag 14 i alla fall...

Dessutom var det en tjej igår, vars föräldrar jobbade på restaurang i köket. Bara därför minns jag inte vad hon sa men det var i alla fall något som fick mig att reagera.

Barn, vars föräldrar arbetar som kockar på restaurang, är och förblir skadade. Det inkluderar även mig.

Man får ett beteende där man hackar på alla andra för att de gör "fel". Man vill inte vara elak, så man tiger och plågas i tystnad över hur de inte kan hacka lök. Man få med sig att det ska vara tempo i köket, inte slöa! Du ska ha koll på allt och får panik när du inte vet om saker och ting gjordes på "rätt" sätt. Att följa recept är omöjligt då de inte heller är "rätt" och alltid måste justeras.
Häll på ordentligt med kryddor och salt och fega inte!
Improvisera...

Till slut ska jag tillägga att min mor jobbat som kock i 15 år... skadad, säger jag till mig själv...

En produktiv förmiddag

Jag ska strax iväg för att träffa Sara en stund på biblioteket och så får jag hoppas att det inte regnar på mig. (Kunde kanske smusslat ut bilen men jag har inga småpengar att parkera för...)

På förmiddagen hann jag med både det ena och de andra, skriva CV och söka jobb, packa ner kläderna jag rensat ut i påsar, deklarerat, akrivitetsrapporterat och fyllt i kassakort. Tvättat.
Rensade lite program, bilder och genvägar på stationära datorn och städade upp skrivbordet på den.

Nu måste jag iväg! Hoppas på en spännande och givande eftermiddag!

Högskoleprov imorn!

I morgon ska jag göra mitt tredje högskoleprov.
Denna gång, även första, med x-antal andra dyslektiker.
Jag är tacksam för att jag får mer tid på mig men vad hjälper det när man inte kan exempelvis matten.

Jag har aldrig varit bra på matte och har kämpar med att inte få IG i det komplexa ämnet. Men nu tänkte jag att jag skulle förbereda mig inför provet. Och det ordentligt denna gång.
Därför, sökte jag runt lite på nätet efter gamla prov och hittade istället Matteboken.se. Min räddare i nöden!

Jag kan nämligen gå tillbaka ända till årskurs 3 och börja från början upp till matte E på gymnasiet samt gamla högskoleprov.

Hur kul det är sen när man fastnar i årskurs 7 och inte fattar vad de menar, är en annan sak. Kan ni förstå mig när det känns som om jag är korkad och dum. Jag inser sedan att det är ju inte årskurs 7 som kommer på högskoleprovet och blev därför lite stressad över att jag måste lära mig exempelvis denna formel igen:

Jag har kunnat den. Med det menar jag inte att jag har kunnat räkna med den. Jag menar att jag har kommit ihåg ordningen på den...

Menschen Suchen Menschen

Just nu har jag snöat in på denna låt.

Mest för att jag älskaaaaaaar basen och trummornas samspel i den!

Tokio Hotel - Menschen Suchen Menschen