Flytten till Uppsala

På fredag flyttar jag till Uppsala...

Jag vet inte vad jag ska känna inför det här. Att flytta kanske nästan borde kännas som en vana nu för tredje gången. Men det gör det inte.

Jag har knappt koll på vad jag ska ha med mig. Det enda jag ska ha med mig är kläder, handdukar, sängkläder och alla mina "skönhetsprodukter".
Jag ska bo med fyra andra i en lägenhet och jag vet inte hur jag ska ställa mig till det. Det är inte som om jag inte bott med folk förr men jag kan inte låta bli att tänka att det kanske skulle vara skönare med en egen lägenhet... där allt är mitt. Istället för att dela kök och badrum utan ett vardagsrum...

Mitt rum ska vara på 11 kvadrat och det är svårt att möblera ett rum man inte sett, det stör mig. Jag har köpt möbler utan att veta om de får plats.

Jag gillar heller inte tanken på att det är ny stad, ingen jag känner och ny utbildning. Det känns som att det liksom är för mycket nytt samtidigt.
Jag gillar inte tanken på att jag knappt kommer att ha några pengar och att det känns som om jag kommer att leva på havregrynsgröt och bönor. För jag måste ju ha råd med ett gymkort om jag ska cykla tjejvättern, köpa cykel och 100-sidig studentlitteratur för 400. (När blev studentlitteraturen så dyr??)

I all den här sörjan om ovisshet och oro intalar jag mig själv att allt kommer att gå bra. Det är det enda jag någonsin fått höra av min mamma "Det löser sig". Jag måste klara den här utbildningen. Annars sitter jag på AF igen och undrar vad fan som hände.

Och Sara! Du ser till att komma in på skolan! Annars dör en redan död Bissen!