Min syn på Feminism och Sexism

Alltså, jag blir smått irriterad. Som så många andra saker här i världen stör jag mig återigen på folk. Jag broukar i inte diskutera större saker här utan håller mig till tandkrämsslöddret och hackar på hur dåliga filmer och böcker är. Jag vet fortfarande inte om det här är en bra idé utifrån att jag kanske blir kritiserad för det. Men återigen, det säges ju att vi lever i ett fritt land med yttrandefrihet och vill därför också påpeka att jag är jävligt trött på folk som inte ger sig och accepterar ens åsikt!

Jag surfade runt på nätet och hittade detta i halloweentider:
http://nyheter24.se/nyheter/bildextra/780806-32-halloweendrakter-som-visar-varfor-feminism-fortfarande-behovs-i-sverige

Det är alltså feminism jag ska ge mig in på. Jag vet inte om jag skulle vilja kalla mig feminist. Jag tycker ändå att män och kvinnor tex, ska ha samma lön om de sitter på samma post. Det är klart att jag vill att kvinnor ska ha samma rättigheter som män (vilket för övrigt kan betyda massa saker). Men där slutar nog min lista. Jag tror inte att vi kan ha arbetsplatser med lika många män som kvinnor. Jag tycker att det finns vissa yrken som inte kan vara 50/50. Jag tycker att det finns vissa yrken som kanske borde vara mansdominerade likväl som jag tycker att det finns yrken som borde vara kvinnodominerade. Jag tycker inte att man kan pressa in kvinnor i yrken för att det ska 50/50.

Till halloweendräkterna. För det första vill jag påpeka att de dräkterna i annonsen känns mer hemma i USA eller på fester där rika stockholmare är inbjudna. Jag tycker alltså att annonsen är smått jävla överdriven. Jag förstår vad folk menar med sexistiska kostymer men det är fortfarande ditt fucking val att ta på dig den! Du har fortfarande ett val att köpa en annan dräkt som inte har push-up, lårkorta kjolar eller strumpbyxor. Om du någon gång varit på Ica Maxi, till exempel, så har inte dem halloweendräkter som är sexistiska! Inte heller leksaksaffärer och så länge du har ett val att byta bort push-up, kort-kort, eller strumpbyxor så har ni inte heller ett jävla skvatt att klaga på!

Det här med push-up, lårkorta kjolar och strumpbyxor. Folk har strumpbyxor året om! Lårkorta kjolar har ganska stor del av befolkningen under sommaren inte minst shorts och har man bröst ska man inte få göra vad man vill med dem!? Det som stör mig mest är om jag ska dra det här till sin spets.
Ska vi alla gå i byxor, alltid? För att det är sexistiskt med kjolar och strumpbyxor? Alla får väl ha på sig vad de fucking vill och skita i alla andra? Detta betyder att man inte heller kan, tex på vintern, ha strumpbyxor med lårkorta kjolar? Vad är det jävla problemet? I så fall skulle vi lika gärna kunna sluta sälja kjolar, byxor och klänningar som slutar ovanför knät och börja leva i en jävla kyrka! Vi skulle lika gärna kunna förbjuda tenniskjolar eller andra sportdräkter!

Bröst. Jag besitter mycket bröst själv och min värsta mardröm är att jag måste täcka upp mig. Men om vi skulle ta bort allt sexistiskt med det så kanske vi alla skulle gå uppstoppade i fula jävla polokragar! Jag själv trivs i mycket urringat och hellre för mycket än för lite. Men om det ska vara så skulle vi alla kunna förbjuda BH på kuppen! Det får ju brösten att formas och snygga ut...Även här... Vad är det jävla problemet!? Låt folk vara och klä sig i vad de vill!

Jag blir bara så jävla förbannad över att folk ska lägga sig så förbannat mycket! Som sagt, vi skulle alla kunna införa en ny hatad klädkod! Långbyxor och polokrage åt folket! Åt helvete heller!!!!

Tandkräm!

För några veckor sedan köpte mamma hem denna tandkräm:

Just det. Pepsodent White Now Gold. (Måste bara få ur mig att den även finns som manlig variant i svart och silver.)
Jag vet inte varför hon fick för sig att testa det här. Så många reklamer som man sett om tandkrämer med whitning effekt och ratar dem. Hela grejen med whitningeffekt i tandkrämer är att det just bara håller för stunden.
Jag har tänkt på en teori angående just den här tandkrämen. Den innehåller silverpartiklar och blå pigment.. (Vilket dels gjorde att man fick en överraskning när man stoppade tandborsten i munnen och blev totalt blå i käften.)
Hur som helst så grundar sig min teori för tandkrämen i silverschampo. I silverschampo finns både silverpartiklar men framför allt blå pigment för att håret inte ska bli gult. Slutar du med silverschampo blir håret gult. Samma sak för tandkrämen.
Resultatet blir givetvis olika på person till person.

Jag har redan ganska vita tänder och kunde inte komma fram till någon större förändring, så kanske är det för folk som dricker alldeles för mycket kaffe eller te.
Jag gillade inte heller att det faktiskt blev blått, kändes lite ofräscht trotts att många munartiklar är vita och blå. Jag är nu tacksam över att den är slut!

Fifty Shades of Grey: Ett kommentatorsprojekt kapitel 25-26

Äntligen är vi klara med Fifty och detta projekt tills vidare!

Saras kommentarer:

Det är äntligen över! Den här upplevelsen har varit mycket värre än jag kunnat föreställa mig. Att analysera Fifty har tagit, i alla fall hos mig, väldigt psykiskt. Desto närmare man tittar på saker desto mer rynkar man på näsan och säger att det här inte är helt rätt. Men eftersom det är slut tänkte jag göra en sista neddykning i historien och den här gången fokusera bara på Anas och Christians förhållande (även om det nu tog slut här i kapitel 26).

Jag hittade en lista som jag tänkte jobba efter. 10 tecken på att du är i ett destruktivt förhållande.

Isolerar dig. Vill ha dig för sig själv och kan inte förstå att du har ett liv utanför förhållandet.

Check. Christian blir till och med avundsjuk när Ana åker för att besöka sin mamma och följer därför efter henne trots att hon sagt nej och att hon inte vill ha honom där. Han blir också väldigt tjurig när hon inte vill säga vilket förlag hon har sökt jobb på. Oh, han vill inte heller att Ana ska träffa sin vän José.

Kallar dig namn. Är elak verbalt och avslutar det sedan genom att be dig att ”inte vara så allvarlig” Eller, ”det var ju bara ett skämt!”.

Nåja, Christian är aldrig faktiskt elak direkt mot Ana. Ingenting han gör är bra, men han är inte elak på så sätt som den här punkten menar.

Skyller på andra, oftast dig, för det som går snett i deras liv.

Check. Christian tycker att Ana är till skuld för att han försover sig, för att hon inte berättade för honom att hon är oskuld, för att han plötsligt har blivit så känslosam.

Problem med alkohol och droger.

Check. Typ. Christian har kanske inte problem med något av det, men de dricker oroväckande mycket vin i serien. Ana däremot dricker nästan i vartenda kapitel alkohol. Kanske för att kunna stå ut med sin pojkvän?

Sprider skräck. Du känner dig rädd för din partner.

Check. Ana har flera gånger sagt att hon har varit rädd för att han ska slå henne. Hon har sagt att hon är rädd för vad han gör med henne (både emotionellt och fysiskt) och hon är rädd för hur han ska reagera till allt hon gör.

Straffar dig för att du spenderar tid borta.

Check. Han stalkade henne till Georgia!

Förväntar sig att du ska servera allt dem vill på ett silverfat. Vill bli behandlad som en kunglighet och att du ska göra allting utan att protestera.

Check. Det är väl det hela den här boken går ut på? Att Christian vill att Ana ska bli undergiven honom i alla lägen. Han tycker också att hans Eddie står över lagen. Så, dubbelcheckad?

Är extremt avundsjuk.

Check. Han stalkade henne till Georgia för att hon skulle träffa sin mamma!

Kontrollerar dig genom känslor. Får dig att känna sig skuldmedveten om du inte gör som hen vill. Ibland kan hen verka förlåtande och kärleksfull bara för att få dig att känna ännu mera skuld.

Check. Varje scen mellan Christian och Ana är att de bråkar om någonting, han blir sur, Ana tänker att hon har gjort någonting fel och de har sex.

Är fysiskt våldsam.

Check. Förutom att han är en del av en felaktig BDSM så smiskar han henne när de är utanför deras rollar.

Anas och Christians förhållande fick alltså nio rätt av tio. Och det här är ett förhållande som andra vill efterlikna? Ett som kvinnor drömmer om?

Huh?

Mina kommentarer:

Det som förvånar mig med den här… boken är att det tar precis hela boken för Ana att komma på att Christian behöver hjälp. Det tar henne hela boken att lista ut att hon inte klarar att vara hans undergivna. Det borde hon ha förstått från allra första gången hon blev smiskad. Om hon inte gillade att bli smiskad och var rädd för att han skulle göra henne illa då, vad får henne då att tro att hon skulle klara av värre saker?! Ganska naivt av henne att tro att hon kanske står ut med det. Men det är precis som hon själv reflekterar i boken, hon får skylla sig själv och jag kan inte ens tycka lite synd om henne.

Vidare, vad får henne också att tro att om hon låter honom smiska henne med ett skärp ska hon få röra vid honom. Var inte beröring en fast gräns för Christian? Menar hon då att hon utsätter sig för det här för att någon gång få röra honom? Det är en väldigt stor chansning när Christian är som han är.

Det tar henne också hela boken att lista ut att Christian kanske inte vet vad kärlek är. Personligen känns det som om att man skulle börja ana det eftersom han aldrig haft en flickvän (och folk i hans närhet dessutom tror att han är gay) och ägnar sig åt det han gör.

Det tar dem hela boken att komma fram till att avtalet inte behövs. För att Christian kommer fram till att han vill ha ”blommor och choklad”, eller hur det var han uttryckte sig…

Fram till de här sista två kapitlen har vi alltså gått på tårna för saker som aldrig blir av! Jag tror det är det som gör mig frustrerad. En hel jävla bok till ingenting! För i så fall, är kapitel 3-14 utfylland?

Något annat jag stör mig på i det här kapitlen är Anas p-piller. Sara nämnde i förra omgången att E L James lagt alldeles för mycket energi på flygtider och motorvägar, men hon kunde inte ta sig tid att ta reda på/ försöka dra sig till minnes hur man andvänder p-piller!

Alla som använt p-piller vet att man ska börja ta dem på mensens första dag och att man, i en månad framöver ändå ska ”vidta säkerhetsåtgärder”, alltså använda kondom, innan det har givit full verkan. Det nämns i boken att hon börjar ta dem när hon är i Georgia, vilket även stämmer in i tidsramen eftersom de inte känt varandra en månad när boken är slut. När hon kommer hem svarar hon att mensen är slut och de pökar på som aldrig förr, utan kondom… Vidare, Ana måste ha haft mens i 3 dagar! Vilket inte händer…

E L James kan alltså ta reda på fakta om motorvägar men inte kan referera till sig själv, eller andra kvinnor. Än en gång är hon ute och seglar med fel fakta!

[Kapitel 23-24]

Kompletering Fifty Shades of Grey Kapitel 21 - 22

Lite sent och vi kämpar oss nu igenom sluttampen.

Saras kommenarer till kapitel 21 - 21 ligger nu uppe!

The Amazing Spider-man

Jag kan inte påstå att jag tittar supermycket på film. Jag vet inte varför. Lite av det beror nog på att jag inte orkar sitta ner och ta mig tid att titta på det, dels för att jag inte vill lägga tid på något jag inte vet om det är bra. Av denna anledningen har jag sett mycket halva filmer. Är det inte bra stänger jag av eller byter kanal.
Igår sappade jag förbil filmkanalerna på tvn och hamnade tio minuter in i "The Amazing Spider-man". Tidigre inte sett den eller tvåan. Men jag har de tre originalfilmerna med Tobey Maguire som Spider-man. Jag tycker att första filmen är riktigt bra tills det börjar gå utför för dem.

Kanske ska man inte jämföra de båda filmerna. Men jag tycker ändå att "The Amazing Spider-man" har fått en uppfräschning. Å andra siden skiljer det så många år på dem att redigeringen inte kan jämföras mellan de båda filmerna.

När det kommer till Peter Parker/ Spider-man tycker jag att Andrew Garfields insatts är bra men att regisören har gjort honom/ Spider-man till en alldeles för barnslig och sprallig liten typ. Inte ens när han får sina sår tvättade av Gwen kan han hålla sig seriös och gör inte minsta min åt såren, som för övrigt är massiva, och han skulle egentligen ha förblött om det här var en realistisk film.

Jag har inget emot själva grejen med radioaktiva spindlar, jag kan tycka att det till och mer är lite häftigt. Men när Dr. Conner sedan blir galen börjar filmen spåra ur. Vi hamnar i en blandning av Jurassic Park, Batman - Återkomsten och en släng av Harry Potter - Hemligheternas kammare.
För att likna originalet för mycket tyckte regissören att det var roligt att tänja på gränserna och göra Dr. Conner till en ödla, vilket inte alls har något med Green Goblin. De är två vitt skilda karaktärer och med helt olika mål för världen. Den här ödlegrejen tilltalar mig inte alls och skulle lika gärna kunna vara en del i Godzilla eller King Kong. Likväl lever han i kloaker och har satt upp något slags högkvarter i den fuktiga illaluktande miljön. Kanske inte exakt som pingvinen i Batman men han lever med småödlor liksom pingvinen med pingviner. Varpå vi kommer till att han tar sig upp genom avlopp likt Basilisken i Harry Potter.
En helt klart dålig plot där plagiat efter plagiat upprepar sig under filmens gång.

Trots att upplägget är dåligt och Andrew Garfield nu fått en stämpel som en larvig Spider-man kanske man inte kan döma honom. Var det så här regissören ville ha en ny Spider-man så gör han en bra insatts. Trotts de larviga scenerna när han fjantar runt lyckas han ändå leverera när det gäller då hans insatts i "The social network" inte är något att klaga på. För övrig gör det ju inget att han ser bra ut också och inte minst i Spider-man.

Vad gäller Emma Stones insatts kan jag inte heller klaga. Själv är jag inte så förtjust i Kirsten Dunst och tycker att Emma Stone utgör en bättre karaktär som Peter Parkers flickvän, det är ju också förutsatt att Peter Parker inte är lika nördig som i orginalet. Jag kan inte påstå att de lyckats få Peter Parker att se nördig ut i "The Amazing Spider-man", och kanske försökte de när de satte på honom ett par glasögon. De har dock inte lyckats då han bär linser i över halva filmen och han dessutom ser ganska snygg ut i glasögon.
Åter till Emma Stone. Jag har sett henne i en rad filmer (bla. "Friends with Benefits", "Zombieland" och "The Help"), tre väldigt olika filmer, och gillar henne skarpt. Hon kan anpassa sig till sina karaktärer och ge dem en extra boost.

I övrigt, cred till Andrew Garfield och Emma Stone för insatserna och ett stort minus till regissören, manusförfattare och produktionen.

Tokio Hotel: De 3 släppta singlarna

Som sagt! Tokio Hotel och mina pojkar är tillbaka!

De har nu hunnit släppa tre singlar:
1. Run, Run, Run
2. Girl Got A Gun
3. Love Who Loves You Back

Imorgon; 3 oktober, släpps nya albumet; Kings of Suburbia i Tyskland. (6 oktober internationellt).
På ett sätt känns det bra att de släpper det i Tyskland innan resten av världen. På ett sett känns det som om de inte blivit helt paralyserade av Amerikas stjärnglans.
Det är nog dock det enda bra hitintills.

Riktigt jävla sjukt besviken över de två första singlarna och jag kan väl börja vänja mig vid den tredje. Kanske har jag fått den känslan för att deras videos är helt sjuka den här omgången. Vem har en runkande blå kanin (eller vad i helvete det är?) och sedan när blev det poppis att måla sig som en smurf eller lika sockersött rosa som ett flickrum...? Eller när blev det kul att göra en mörkare version av Kylie Minogues All the Lovers.
Låtarna är så mycket mer elektroniska att till lika gärna kunde ha gjort dem utan bandet, ingen hade märkt någon skillnad. Vad hände med den gamla hederliga bandfeelingen. För det är ju inte så att band inte klarar sig med en trummis, en gitarrist och en basist. Många fans har redan klagat på det faktum att bandet inte är detsamma. Jag kan hålla med om att musiken mognar ju äldre man blir, de var ju trots allt bara 16 när de slog igenom. Den här skivan verkar inte heller följa ett tema som tidigare album förutom sex. Istället verkar det som att Bill, eller alla kanske, har säkert fått ligga en hel del och har skrivit sin musik med helt fel kroppsdelar än de de borde göra.

Ursäkta grabbar men det här var ju inte särskilt genialiskt, då kan jag nöja med med att videon till Automatish var tillräckligt upphetsande.
Jag hoppas nu på att albumet har mer att erbjuda än de här usla singlarna med musikvideos.
Man kan dock inte komma ifrån att Bill ser alldeles för het ut u den senaste videon ;P

Sista singeln som släpptes i tisdags: Love Who Loves You Back


Kolla in Tokio Hotels hemsida för mer info.

Böcker i alla dess former

Det var länge sedan jag skrev något om mig själv här. "Stackars" Fifty Shades of Grey blir sönderriven i bitar på ett otrevligt men sååå sanningsenligt sätt. Jag kan inte påstå att man blir peppad av att analysera sönder en bok så pass mycket att den är otrevlig att läsa.

Nåja. På bokmässan, som var i helgen, fick jag med mig första boken ur Crossfire-serien, "För dig blottad" på svenska, av Sylvia Day. Man kan hoppas på att den är bättre än vår kära och vidriga Christian Grey.
Jag fick även med mig "Sigrid - Sagan om Valhalla" av Johanne Hildebrandt. Ser fram emot att få läsa den, utspelar sig 900 e.kr.

Jag tror att det där med historiska böcker är min grej. Jag satt härom och funderade över vad jag sa att jag ville läsa för böcker när jag var liten. Mitt svar var: spännande.
Otydligt om ni frågar mig. Jag sitter även på "Svärdet och Spiran" och "En värld utan slut" av Ken Follet. SVT köpte in den filmatiserade miniserien som var grymt bra! Har dock inte läst dem än eftersom de är på 1000 sidor var. Men rekommenderar att se serien.

Hur som helst, jag kom även hem med en bok med cheescakes, en italiensk kokbok och "United Cakes of America" av Roy Fares. Nu ska här bakas!

Fifty Shades of Grey: Ett kommentatorsprojekt Kapitel 21-22

Lite bristande med uppläggen både här och hos Sara. Vi ber om ursäkt och hoppas på trevlig läsning ändå.

Saras kommentarer:

Låt oss snabbt nämna någonting om liknelser.

Liknelser är någonting en författare använder för att stärka upplevelsen i sin berättelse. Det används för att få ett annat flöde i berättelsen och för att få språket att verka mer levande. Vissa författare använder det också för att låta mer poetiska.

Jag tror att James dock använder det för att öka ordantalet så hon kunde få ihop en hel bok.

Jag vet inte hur många gånger jag kan läsa om att Ana når solen när hon får en orgasm. Eller varje gång hon och Christian försöker förklara hur mycket de älskar varandra genom att berätta att de är som Icarus som flyger för nära den nämnda solen. Ehum, ja. Icarus – för den som inte vet – flög alldeles för nära solen på grund av hybris. Högmod. Inte för att han tyckte solen var vacker eller för att han fascinerades av den och ville lära känna den bättre. Utan för att hans ego var för stort. Vad säger det om Ana och Christian? Att de älskar den andra för att de tycker de förtjänar det? Jag kan se hur det fungerar med Christian men med den ack så deprimerande Ana så känns det som det är fel karaktärsdrag.

Jag läser in alldeles för mycket i det här, visst gör jag?

Jo. Jo, det gör jag.

Icarus är nog snarare bara någonting som James använde som liknelse för att det var det ända originella hon kunde komma på.

Kapitel 22 rör mest en resa som Ana gör för att besöka sin mamma. Det som är intressant med den här resan är att alla restider, avståndet mellan städer och hur flygtrafiken fungerar. Det intressanta är att allting med det stämmer. Jag har kollat upp lite själv (se hur mycket research jag gör för det här lilla projektet) och allt det är precis som det ska vara. Det betyder att James har lagt ner energi på att kolla upp flygtider och titta på kartor. Ska men vara riktigt petig med det här så kan jag även poängtera att de beskrivningar som är givna om Christians lägenhet stämmer överens med de ritningar som finns över Escala, samt att motorvägar till och från de städer paret besöker är sådana som en GPS borde ge. Detta innebär att James har lagt mycket energi på dessa detaljer (speciellt flyget och vägarna, James är från England och hennes historia utspelar sig i USA). Sådana saker spelar ingen roll medan så triviala saker som grammatik, upprepningar och trovärdiga karaktärer är sådant hon har passerat utan en tanke. BDSM, sex och det som är poängen med historien är som nämnt tidigare också ganska snett återgivet. James lade alltså fokus på motorvägar. I en historia om sex. PRIORITERINGAR!?

Mina kommenarer:

Först och främst vill jag påpeka relationen Christian och Ana har. Uppenbarligen verkar relationen mellan dem vara luddig. Med det menar jag att i kapitel tjugoett nämner Ana att Christian är hennes pojkvän. Jag undrar om Christan vet om det? Deras kommunikation är så dålig att de inte vet var de står med varandra, eller vänta, de tror nog var för sig att de vet var de har varandra. Christian ser henne som en annan undergiven medan Ana kallar honom för sin pojkvän.

Det här med bristande kommunikation dem emellan går mig på nerverna. Hela kapitel tjugotvå är en mail-bibel dem emellan. Borde inte Christian vid detta laget veta, han som är så bra på att handskas med kvinnor, att han skrämmer Ana om hon måste resa bort eller skriva i ett mail hur hon verkligen känner och tänker? Borde han inte få en hint när han måste supa henne under bordet för att hon ska öppna sitt hjärta.

Det här med mailkontakten. Kanske skulle James ha skurit ner på det eller har hon med det för att historien på något sätt ska kunna gå framåt? Det enda som Ana gör när hon inte är med Christan är att maila honom. Man ska aldrig lämna sin karaktär ensam och är detta ett försök att liksom försöka hindra det från att hända? Ingen ska försöka slå i oss att Kate har en stark personlighet eller att José eller framför allt hennes mamma (som vi träffar på i de aktuella kapitlen) har det.

Anas mamma är uppenbarligen en kopia av Renee, Bellas mamma i Twilight. Jag kan hänga med i Twilight, även om Bellas mamma är alldeles för ungdomlig och bekymmersfri. Anas mamma är snäppet värre. Hon uttrycker sig alldeles för konstigt och har alldeles för lustiga åsikter. Exempel: ”Män är av en annan ras”. Män är inte av annan ras. Neandertalare var en annan ras och dog ut för 20 miljoner år sedan! För Anas mamma låter som om hon lika gärna skulle prata om hundar.

[Kapitel 19 - 20]